måndag 22 oktober 2012

En ängel flög förbi

17 februari kl 20:21 1998 föddes en liten kille. 3640 gram tung och 52 cm lång.
Han skrek inte mycket, utan var alltid lugn och glad.
Oscars älskade lillebror. Vår son.
Och sedan en älskad storebror och vän till så många.
En kille som alltid varit skojfrisk, snäll, empatisk,
så mycket livsglädje och humor, han tog alltid hand om andra,
tröstade och ställde upp.
Storebror uttryckte sig såhär:
-"Han var ALLT. Han var smart, snäll, cool, trevlig, rolig.
Överallt samlades folk kring honom."

Och han var vis. Ibland inte som ett barn. Han tänkte annorlunda.
Ibland då han var mindre, sa han att han inte passade in nånstans.
Men han hittade sin plats i gänget, i skolan, i familjen.
Han var aldrig ensam, utan hade såååå sjukt många vänner
(som en tonåring skulle uttryckt sig)

Sorgen är bottenlös. Världen är grym.
Frågorna många, svaren få.

Nu finns han inte. Eller jo, det gör han, fast inte här.
Nån av hans vänner skrev: Gud tar alltid de godhjärtade och snällaste först.
Det var ju så han var. 
Han finns, men inte här. Han finns i våra minnen, hjärtan,
och han finns hos Gud där vi en gång ska mötas igen.

Min älskade unge
du är alltid med mig vart jag än går.
Nu är jag nere på botten och vänder. 
Det kommer gå uppåt igen. Det vet jag, och det hade du velat.
Du som aldrig ville nån nåt illa.
ÄLSKAR DIG PHILIP

"Jag har en tro som ger mig kraft och styrka,
att vi ska ses igen när tiden tagit slut.
Trots att skiljas var så svårt så vet jag att du lever
i ett ljus, i det hemmet som vi kallar Faderns hus"

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar