Nätdejting

Råkade ju skriva på Facbook här om dagen att det är tur att nätdejting finns.

Just det...:-)

Om vi backar tio år, eller kanske lite längre, jag vet inte, så var det väl

inte nåt man pratade högt om. Jag hade nån bekant som rörde sig i

nätdejtingvärlden, och vad jag minns var det väldigt schhhhh.... om det.

I dag är det dess bättre jättevanligt och inget konstig alls att träffas på nätet.

Men i dag använder vi ju oss av sociala medier på ett helt annat sätt.

Vi knyter kontakter, inte bara det som gäller kärlek, men kring

våra intressen, jobb osv.

Jag har nätdejtat. Och jag har träffat han jag kommer 

gifta mig med. Vi bor tillsammans i vårt gemensamma hus, 

är jättelyckliga och har ett bra liv.

Första kontakten var via Are You Interested, en sida

länkad till Facebook. Vi blev vänner på FB och

mailade under några månader. Det är snart 3 år sen.

Men våra vägar gick åt skilda håll och 2 år senare

råkade vi på varann igen. På MÖTESPLATSEN.

Det som är bra med nätet, är att man inte träffas på fyllan,

man får en uppfattning om hur personen är och för min

del var det ett jättebra sätt att hitta nån eftersom

ragga-på-krogen inte är min grej. Jag hinner inte,

har inte lust och är för blyg för det.

Därför passade det mig utmärkt med nätdejting.

Såklart går man på nitar också. Den första eller andre eller

tredje man lunchar eller fikar med kanske inte är drömprinsen.

Vad letar vi efter? Supermänniskan som är perfekt?

Man sitter ju och läser profiler.

Vänta...backa lite..det första är väl bilden.

Om men ser nån man tilltalas av som ser trevlig ut.

SEN läser man profilen. Om personen är tillräckligt intressant.

Hmm....ålder, barn, bostad, arbete, intressen, hur beskriver

personen sig själv.....

Kanske fastnar man för nåt - eller också inte.

Då letar man vidare.

Iallafall hittade vi varann igen, och den här gången blev

det inte bara massa mail...

Lördag - första kontakten på MP

Söndag - första telefonsamtalet (2 timmar långt kanske?)

massor av sms, sms och sms....

(numera är det väl uppe i 8 000 eller nåt...)

Måndag - telefon

Tisdag - telefon

Onsdag- telefon

Torsdag - DEJT. Och då blev vi ett par...

Åkte sen till en kompis och sov över till fredagen då jag drog vidare till en

av mina Chicagoresevänner som bor i Rimforsa.

Stannade till lördag och då gick såklart resan tillbaks till

Eskilstuna....

Har aldrig ens funderat på om det var rätt eller fel för alla bitarna

föll på plats. Så visst är det bra med dejtingsajter:-)

Numera lever vi ju tillsammans i en vardag fylld med arbete, barn,

motion och andra aktiviteter. Inte nykära längre men älskar varann

djupt och innerligt. Det går inte en dag utan några sms

"puss" "älskar dig" eller några <3

Har ju berättat innan om USA-resan och hur mycket jag 

saknade, och det är väl så, hittar man den perfekta partner som 

också är ens bästa vän, så längtar man när man är isär.

Så ni som nätdejtar - ge inte upp, för nånstans där ute finns

DEN STORA KÄRLEKEN