Gry och Jörgen!
Det var så här:
Elias var sjöman, och ett år efter det att Elias och Elsa hade blivit fästfolk hade dom haft en allvarlig konflikt - samma dag som Elias måste gå ombord igen och segla bort från Elsa. Det här blev inte bra, och Elias plågades medan han seglade söderut över haven.
När han fjorton dagar senare gick iland i Alexandria, så stod hans älskade Elsa på kajen och väntade på honom. Hon hade rest hela den långa vägen ner till Egypten för att dom skulle kunna lösa sitt problem. Hon orkade inte leva i ovisshet tills han kom hem igen.
"Det", sa Elias, som nu blivit farfar, och berättade för sitt barnbarn hur han blivit kär i farmor, "det var ett tecken på kärlek: att korsa en hel kontinent". För kärlekens skull gav sig Elsa ut på en lång resa.
Detta berättar den norske författaren jan Kjaerstad i sin bok "Tecken till kärlek".
Det är detta Paulus talar om i Bibeln som kärleken som inte vet några gränser, kärleken som är beredd att göra det som i andras ögon verkar alldeles orimligt.
"Allt bär den", skriver Paulus, "Allt tror den, allt hoppas den, allt uthärdar den...Nu består tro, hopp och kärlek, dessa tre, och störst av dem är kärleken."
Ingen resa är för lång för kärleken. Det gäller i en både bildlig och verklig mening.
För en tid sedan hörde jag ett par som berättade om sitt mer än 50-åriga äktenskap och sammanfattade det i orden att det är "en gåva att vara tillsammans". Jag tänker att det är så vi ska tänka. Kärleken är som en gåva.
Visst kan ni minnas och både skratta och gråta åt det som varit. Visst kan ni ha anledning att drömma och planera för det som ligger framför, men det är i hög grad av det som händer i nuet som kärleken lever.
Det är nu ni behöver få höra orden "Jag älskar dig". Det är som om det inte spelar nån roll att ni hörde dom orden sägas i går eller att ni förmodligen kommer att få höra dem i morgon eller övermorgon. Det är nu som orden "Jag älskar dig" behöver bli sagda,
Gry och Jörgen,
sanningen är att kärleken kräver tid och omsorg, precis som allt annat som har med livet att göra. Kärleken tynar bort om den blir till något som alltför ofta kommer i andra hand. Det är lätt att annat tar tiden i anspråk, så mycket annat som i stunden verkar vara viktigare.
Barnen pockar på er uppmärksamhet. Ett och annat i huset som behöver fixas. Era jobb kräver sitt. Några vänner väntar på att ni ska höra av er. Tänk, att även om det är tisdag och det är mycket vardag och rutin över livet, så gäller också om den dagen att det i hög grad är en dag som blir till av er kärlek. Vad kan då vara viktigare den tisdagen än det liv ni beslutat er för att leva tillsammans?
När Paulus i "Kärlekens lov" talar om kärleken, så säger han bl.a. att kärleken är tålmodig och god, en kraft och en möjlighet som ser bortom egna intressen och egna favörer, som söker det goda och i alla lägen gläds med sanningen och som inte ständigt har behov att bevisa sin styrka.
Gry och Jörgen!
Min bön är att Guds kärlek ska få vara en förebild för er kärlek till varandra - kärleken som är ständigt närvarande. Gud är med er! Det är min hälsning till er när ni nu ska bekräfta er kärlek genom att säga ert ja till varandra.
Gud är med er!
(Claes-Göran Ydrefors)
Det var så här:
Elias var sjöman, och ett år efter det att Elias och Elsa hade blivit fästfolk hade dom haft en allvarlig konflikt - samma dag som Elias måste gå ombord igen och segla bort från Elsa. Det här blev inte bra, och Elias plågades medan han seglade söderut över haven.
När han fjorton dagar senare gick iland i Alexandria, så stod hans älskade Elsa på kajen och väntade på honom. Hon hade rest hela den långa vägen ner till Egypten för att dom skulle kunna lösa sitt problem. Hon orkade inte leva i ovisshet tills han kom hem igen.
"Det", sa Elias, som nu blivit farfar, och berättade för sitt barnbarn hur han blivit kär i farmor, "det var ett tecken på kärlek: att korsa en hel kontinent". För kärlekens skull gav sig Elsa ut på en lång resa.
Detta berättar den norske författaren jan Kjaerstad i sin bok "Tecken till kärlek".
Det är detta Paulus talar om i Bibeln som kärleken som inte vet några gränser, kärleken som är beredd att göra det som i andras ögon verkar alldeles orimligt.
"Allt bär den", skriver Paulus, "Allt tror den, allt hoppas den, allt uthärdar den...Nu består tro, hopp och kärlek, dessa tre, och störst av dem är kärleken."
Ingen resa är för lång för kärleken. Det gäller i en både bildlig och verklig mening.
För en tid sedan hörde jag ett par som berättade om sitt mer än 50-åriga äktenskap och sammanfattade det i orden att det är "en gåva att vara tillsammans". Jag tänker att det är så vi ska tänka. Kärleken är som en gåva.
Visst kan ni minnas och både skratta och gråta åt det som varit. Visst kan ni ha anledning att drömma och planera för det som ligger framför, men det är i hög grad av det som händer i nuet som kärleken lever.
Det är nu ni behöver få höra orden "Jag älskar dig". Det är som om det inte spelar nån roll att ni hörde dom orden sägas i går eller att ni förmodligen kommer att få höra dem i morgon eller övermorgon. Det är nu som orden "Jag älskar dig" behöver bli sagda,
Gry och Jörgen,
sanningen är att kärleken kräver tid och omsorg, precis som allt annat som har med livet att göra. Kärleken tynar bort om den blir till något som alltför ofta kommer i andra hand. Det är lätt att annat tar tiden i anspråk, så mycket annat som i stunden verkar vara viktigare.
Barnen pockar på er uppmärksamhet. Ett och annat i huset som behöver fixas. Era jobb kräver sitt. Några vänner väntar på att ni ska höra av er. Tänk, att även om det är tisdag och det är mycket vardag och rutin över livet, så gäller också om den dagen att det i hög grad är en dag som blir till av er kärlek. Vad kan då vara viktigare den tisdagen än det liv ni beslutat er för att leva tillsammans?
När Paulus i "Kärlekens lov" talar om kärleken, så säger han bl.a. att kärleken är tålmodig och god, en kraft och en möjlighet som ser bortom egna intressen och egna favörer, som söker det goda och i alla lägen gläds med sanningen och som inte ständigt har behov att bevisa sin styrka.
Gry och Jörgen!
Min bön är att Guds kärlek ska få vara en förebild för er kärlek till varandra - kärleken som är ständigt närvarande. Gud är med er! Det är min hälsning till er när ni nu ska bekräfta er kärlek genom att säga ert ja till varandra.
Gud är med er!
(Claes-Göran Ydrefors)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar