Sorgen och glädjen de vandrar tillsammans...

..medgång och motgång har ständigt följts åt

(sv psalmboken 269)

Jag är så glad att jag har klarat teoriprovet!

Läskigt sitta där och vänta...och allt var så annorlunda än för

22 år sen då jag senast satt på Trafikverket och skrev prov.

Då var det uppkopierade papper och penna som gällde, 

numera sker allt via dator, och de sekunder från man klickar

på KLAR- RÄTTA PROV

tills resultatet kommer upp, är som hundra år.

Och jag klarade provet, trots att frågorna var något annorlunda

än trafikskolans tester.

Nu är det bara vänta på uppkörning, tyvärr är väntetiden hundra

år lång, men med lite tur kanske det kan lösa sig tidigare än inbokad tid.

Och jag har varit på risk 2 utbildning.

Detta kan jag nog skriva en hel bok om, så roligt men också

tankeväckande på hur vi (även som bilister uppför oss i trafiken)

Vi fick göra olika tester, bl a att kolla reaktionssträcka och bromssträcka i

samband med oförutsedd händelse, vad som händer om vi kör för

nära fordonet framför osv. Riktigt scary...med tanke på vad som kan hända.

Och hur mycket skillnad det faktiskt gör på att sänka hastigheten från

50 till 30, både vg stopsträckan och antal döda/skadade.

Vi var 4 stycken som var på Gröndal tillsammans med Johan på 

Krekolas Trafikskola. MYCKET givande och intressant!

Och det är i dag 8 månader sen Philip dog.

Det blir alltid att jag tänker på det den nittonde.

Kommer säkert göra det första året.

Och som jag skrev innan - 

sorgen och glädjen de vandrar tillsammans.

Jag har lyckats skapa mig en bra vardag igen,

ett bra liv. Sörja kommer jag alltid att göra,

men glädjen måste få finnas kvar. För allt som är gott och bra.

Och i dag gläds jag åt att jag klarade provet!