Sorgen och glädjen

Sorgen och glädjen. Kontraster som allt annat. För allt har sin motsats.

Jag har haft en klump i magen hela veckan.

I fredags satte vi oss på tåget till Falköping, jag, Wilma och Albin.

Vi samlades på S:t Olofs kyrkogård kl 15 tillsammans med

Jonas, Oscar och präst-Jonas.

Jag bar dig 9 månader, men jag klarade inte av

att bära dig den lilla promenaden från kapellet till gravplatsen.

Det gick bara inte, hade varit rädd att tappa dig eller själv ramla.

För de minuter det tog att gå, var som hjärtat stannat, blodet var is

och hjärnan var tom. Hela jag var tom. Solen sken, jag såg det inte.

Fåglarna kvittrade, jag hörde dem inte. Jag tänkte inte ens.

Kyrkoherden läste en bön och sade några väl valda ord.

Vi bad "Gud som haver barnen kär"

Jag sjöng första versen på "Tears in heaven"

Jag kunde inte bära dig den sista biten, men jag bär dig nära

mitt hjärta, nu och för alltid.

Så tungt att riva upp såret igen. När man har skapat sig en

hyfsat bra vardag igen som ska fungera trots sorgen,

så rivs marken bort igen under fötterna.

Jag tappar fotfästet för en liten stund, men väl

medveten om att det borde gå snabbare nu att ta sig upp

på benen igen.

Vi har en gravplats att gå till.

Jag vet att kompisarna ska gå dit i dag.

Om 2-3 veckor är stenen klar. Tror det blir fint.

Ensam åkte jag hem på fredagkvällen, barnen blev kvar hos pappa.

Så gott att få komma hem till min älskade man,

han hade lagat mat och dukat upp i köket.

Hela rummet var fyllt av levande ljus.

Och vi kunde sitta utan att tiden var nåt hinder.

Jag fick gråta, berätta, känna efter och sörja.

4 timmar satt vi där vid köksbordet

i en sfär där det är endast han och jag.

Jag älskar dig Jörgen

I går var en ny dag. En dag av av glädje, sång och musik.

Vi hade gospeldag i kyrkan med Jonas Engström i spetsen.

Så gott och helande för kropp och själ att få sjunga!

Så mycket glädje det finns i gospelmusiken.

Det ligger nära mitt hjärta, och jag ser fram emot,

att om en månad uppleva Chicago igen tillsammans

med Jonas, Birgitta, Hans, Lennart, Anne och många fler.

I dag är det 3 mars.

Älskade Wilma fyller 13 år. Hon är inte hemma,

men jag hoppas hennes dag blir som hon tänkt, på

fredag väntar tjejkväll med kompisarna:-)

Det känns lite speciellt att få fira födelsedag.

Den förra, för 2 veckor sen blev ju inte av, kommer aldrig mer bli...

Så ta det inte som en självklarhet, varje födelsedag

kommer i framtiden vara extra speciell för mig.

I morgon är det 4 mars.

Älskade Albin fyller 7 år.

Han har redan haft sina kalas, men i morgon ska han få

glass efter middagen:-) Hoppas han blir glad.