Ingen vet vart vinden blåser

Tänkte just på det i går. Vi övade "Total Praise" med Corazon.

Säkert en av världens mest sjungna gospelsång nyare tid.

För ett år sen sjöng vi den i en annan kör i en annan stad.

Hade ingen aning om då hur livet skulle se ut i dag.

Det enda jag vet, är att 11/9 (mycket elvor för Jörgen och mig)

var vi på Guldfynd och beställde förlovningsringar.

Så någonstans där fanns väl en tanke och en blick in i framtiden

att livet skulle ändras.

Går man på djupet i det hela, så skapar vi själva vår

framtid med hjälp av våra val. Medvetet eller omedvetet.

Ju äldre man blir, säkert duktigare blir man på att följa

sin intuition. Gå på magkänslan vad som är rätt och fel.

Om inte vi ändrat oss sommaren 1989 och åkte till Strömstad

på semester som vi hade tänkt hoppa över den sommaren,

hade jag inte träffat Mikael. Då hade jag inte hamnat i Tidaholm.

Då förhållandet tog slut fyra år senare, var jag på väg att

flytta tillbaks till Oslo. Fick jobbet på kriminalvårdsanstalten

och blev kvar. Träffade barnens pappa.

Om inte, hade inte barnen funnits. Jag hade inte suttit här i dag.

Vad hade jag haft för utbildning då? Jobbat? Bott?

Hur hade min familj sett ut?

Gjorde jag den gång medvetna val ,eller var det bara så

"att det blev så"??

Jag vet inte. Men det första valet 1989 blev ju början på

allt jag har i dag....

Guds vägar är outgrundliga.....