Några av Philips kompisar hade iallafall varit på kyrkogården och tänt ljus, även om det inte
finns nån grav än. Jag hade en ganska bra dag på jobbet, lunchade på Gun på nya stället
(Coffee by George) och fick fantastisk god mat: laxspett med bakpotatis, kryddsmör och sallad. Märker att jag blir fort trött och minnet inte funkar alls. Lappar, lappar, lappar. Hela mitt skrivbord är fullt av post-itlappar i alla möjliga färger. Tvingade mig ner till Clas Ohlson och tittade på lite nya adventsstjärnor. Vill helst inte ha nån advent eller jul, men för de andras skull....Har börjat kolla på julklappar, och självklart kommer tankarna: Undrar vad Philip hade önskat sig? Säkert pengar till kläder, tillbehör till dator och telefon osv. Kan inte fira jul utan honom. Jag går sönder.
Natten har varit hemsk, har haft ångest och panik, svårt att andas, illamående....
Utmattad somnade jag nångång efter 05. En stund iallafall. Som tur var, fick jag skjuts till Wilma i dag (tandläkaren) Tack, snälla Catharina! Jag orkade inte, har vinglat omkring hela förmiddagen och försökt att inte gripas av den paniken som kommer ibland och som jag varken förstår eller kan styra över. Och en trotsig sexåring på det som senaste veckan har utagerat så jag bara inte orkar mer. Fick iaf en akuttid på BUP i morgon med honom. Han kan nog inte hantera sin sorg, så tar det sig uttryck på ett sätt som förstör för oss alla. Hoppas vi får proffshjälp. Jag läser mycket på nätet. Dels om barns sorgereaktioner och om andra föräldrar som förlorat barn. Om reaktioner både psykiska och fysiska och förstår att det är normalt att jag är som jag är. Trött, sjukt trött, dåligt minne, frånvarande, ingen matlust, ångest över hur jag ska anpassa mig till att leva med sorgen osv....
Jag vill fortfarande inte ta varken lugnande tabletter eller sömnmedicin. Kanske är jag envis, men jag vill klara av läget. Ska tillbaka nästa vecka till vårdcentralen. Urinvägsinfektionen börjar ge sig nu och ryggvärken är borta. Skönt. I kväll ska jag ha övning med Corazon. Musiken helar mig, gör mig gott, likaså mötet med människorna jag träffar genom mitt jobb.
Don't let the music die, don't have to feel aloneYou have to learn to say we'll be okay tomorrowDon't let the music die, don't have to feel aloneI've got love and many reasons to loveReasons to love
 |
| PHILIP 6 ÅR |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar