torsdag 1 november 2012

Vem är jag?

Jag är inte den jag var.
Inte den jag var för 2 veckor sen innan allt vändes upp och ner.
Inte bara upp och ner, men hela min värld trasades sönder.
Vem kommer jag bli sen? Kommer barnen få tillbaks sin mamma
och Jörgen sin fru? Jag vet inte. Känner bara att jag inte är den
jag brukar vara, jag kommer aldrig bli det igen heller.
Jag vill, men det kommer inte gå, för nåt i mig är trasigt,
nåt som aldrig blir riktigt helt. 
Det som slogs i spillror kommer kunna limmas ihop igen,
som en trasig kruka. En kruka som läcker vatten.
Alltså hel, men ändå inte. Ärrig, skör med risk att brista igen.
Alla bitarna som engång fanns finns inte längre.
Det saknas en och kommer alltid att göra.

I dag hade jag ett jättebra samtal med Mia.
Hon förstod, hon vet, för hon har varit där jag är i dag.
I kväll har jag känt mig ganska "normal".
Var på step-up på Friskis.
Jag tvingade mig, kände att jag behövde.
Och det gjorde gott.
I morgon kanske jag inte orkar. Det vet jag inte.
Får ta dagen som den kommer, kan inte planera
för mycket ifall jag inte orkar.

Jag fick en ljusstake av Mia.
Ljuset i den ska brinna
för alla ungdomar som inte längre finns hos oss
och för alla deras anhöriga som har en livslång sorg
att bära.

2 kommentarer:

  1. Ni är i våra tankar och
    Vi tänder ljus för er

    kramar // Sofia o Liselott <3

    SvaraRadera
  2. Gry, vi känner inte varandra, men jag måste ändå skriva här.
    Jag har inga barn, jag kommer troligtvis aldrig att förstå fullt ut hur du/ni har de nu, men visst gör de ont i mitt hjärta när föräldrar forlorar sitt barn.
    När jag tänder ljus i kväll för dom som jag inte längre har i min värld, då har jag dig/er i mina tankar.
    Kram och styrka!

    SvaraRadera